morsans vardag

Här är utsikten från 70:e (!) våningen ...

Robert har jobbat hårt....

Eftersom att jag har varit i Woodbury och shoppat hela dagen har jag inte så mycket att skriva om idag. Kan meddela att Sonen den äldre har köpt fyra par skor här och eftersom att han har storlek 47 nu så kan det bli svårt att få plats med skorna när vi ska hem.  Men vis av tidigare resor till USA så har vi med oss extraväskor så att det ska nog gå bra ändå.

Vi var iväg hela dagen och hann precis hem till hotellet för att äta av gratismaten som de serverar tisdag-torsdag kväll. Ikväll var det bla grillade hamburgare, jättegott.  Hotellet är faktiskt jättebra. Det finns inomhuspool, basketplan, god frukost, gratis mat , snacks och öl/vin vissa kvällar. Vårat rum har två rum och kokvrå, vi har till oh med en diskmaskin. det enda problemet var att våran AC krånglat och gjort att det blivit alldeles för kallt. Det är åtgärdat nu men tyvärr har de två yngre barnen och mannen blivit sjuka. Om det beror på AC:n vet jag inte. De har hosta och feber, så att imorgon ska vi ta det lite lugnt på hotellet. Jag ska bara iväg en snabb sväng till ett köpcenter som ligger här i närheten för att köpa några saker jag glömde när jag var där igår. Mannen jobbar torsdag och fredag, sedan är han klar. Så att på fredag kväll packar vi ihop och åker till vårat nya hotell på Manhattan. Känns både bra och dåligt. Kul att vara mitt på Manhattan, men det har ändå varit väldigt skönt att vara här och kunna ta bilen överallt och barnen trivs verkligen bra på hotellet. Men eftersom att vi har en hel del vi vill se och göra på Manhattan är det ju naturligtvis mycket enklare om vi bor där.

Här är vi och shoppar lite barnmat åt Adam.....





...och så här ser maten ut som vi köpte...



Var faktiskt jättegott, tyckte Adam.





Mina barn tycker inte att jag är riktigt klok som fotar barnmat och lägger in i bloggen. De kanske har rätt!

Nu är vi framme i USA. Resan började ju i vanlig ordning med att jag packade halva natten och sedan inte fick mer än ett par timmars sömn innan vi skulle iväg. Kl 06.45 skulle vi köra hemifrån, det gjorde vi inte. Men jag hade ändå så pass gott om tid på morgonen (tyckte jag) att jag hann piffa till mig med lite smink och till och med "plattånga" mitt hår. Det var ju bra förutom att plattången var riktigt varm när jag skulle packa ner den i resväskan. Jag kylde ner den lite snabbt med hjälp av en påse frysta grönsaker (blomkål, ärtor och morötter tror jag närmare bestämt att det var) och  en kylklamp, det fungerar jättebra. Jag rekommenderar dock att använda kylklampen direkt för att inte få tinade mosade förstörda grönsaker.

Självklart var det snöstorm  när vi skulle iväg. Jag släppte av barnen och packningen i avgångshallen och parkerade sedan på långtidsparkeringen (= riktigt långt från avgångshallen). Sonen ringde mig fyra gånger för att fråga var jag tagit vägen, han tyckte att det dröjde väldigt länge för mig att parkera. Det var i och för sig inte själva parkerandet som tog tid, utan promendaden/språngmarchen tillbaka. Jag sprang i tunn vårjacka (utan huva) och fina vårskor i slaskpölar djupa som jag vet inte vad och blötsnö som ramlade ner från himlen väldigt intensivt. Jag såg inte klok ut när jag kom in på flygplatsen och skor och kläder var ortdentligt blöta. Övningen med plattång på morgonen var helt onödig, sminkningen likaså. Nu såg jag helt enkelt ut som det jag var - en hysterisk morsa på väg till New York med tre barn!

Flygresan gick så bra som den kan göra med en 11 månader gammal huligan som ressällskap.






Ett drygt halvt dygn senare landade vi  på JFK. Trötta trötta trötta skulle vi hämta upp hyrbilen, det tog tid. Slutligen hade vi lyckats installera barnstol och vi och packningen satt i vår Chevrolet Trailblazer. Jag var chaufför och Mannen kartläsare. Vi hittade ut från flygplatsen och allt kändes riktigt bra. Ända tills vi insåg att jag gett Mannen fel vägbeskrivning, den som tog oss tvärs över centrala Manhattan. Jag hade inte mycket annat att välja på än att försöka hålla tungan rätt i munnen och fortsätta köra. Det blev en trevlig sightseeingtur. Vi korsade 5th Avenue, stod i trafikljusen precis utanför Empire State Building och.......ja, så mycket mer än det och mängder med gula taxibilar (som tutade på mig med jämna mellanrum) hann inte jag som chaufför se.

Innan vi kom fram till hotellet så hade vi ett snabbstopp på WalMart för att köpa en vagn åt Adam (Jeep Cherokee), barnmat och blöjor. Efter något som kändes som en evighetslång resa kom vi till hotellet. Vi betällde pizza och sedan somnade vi snabbt. Ungefär lika snabbt vaknade Adam, kändes det som i alla fall. Klockan fyra klev han och jag upp, jag passade på att skruva ihop barnvagnen då. Vid fem gick vi och la oss igen, det började väl bli dags för Adam att vila förmiddag då.  Vid 7 var alla vakna och hungriga. frukosten var nästan identisk med den här. Bilder kommer senare (när jag vet hur jag ska flytta över dem från kameran till datorn).

Här hemma ser det fruktansvärt dammigt ut. Det ser inte bara dammigt ut, det är dammigt och fullt med hundhår och smulor och..... Det beror på att min dammsugare har en "plastgrej" som ska sättas fast på dammsugarpåsen för att sedan passa i dammsugaren. Det här är inte så lätt att komma ihåg när det är dags att byta påse. Det har funkat hitills jag har slängt den med påsen några gånger men upptäckt det på en gång eftersom att jag helt enkelt inte fått den nya påsen att passa i dammsugaren. Den här gången var det annorlunda. Jag bytte inte genast till en ny påse och sopbilen hann komma förbi innan jag upptäckte misstaget. Jag har beställt en ny plastgrej, den har ett nummer, 147 0417 500,  som man så vänligt hjälpte till att plocka fram till mig hos Nilfisk. Någon ny 147 0417 500 kunde de inte sälja till mig utan det fick jag beställa genom en återförsäljare som i sin tur skulle beställa från dem. Nu när jag tänker efter kanske jag skulle ha beställt två på en gång.....